Statsvetaren Stig Hadenius (han beskrivs som mediprofessor i ingressen, så det är lite oklart vad han har för titel) skriver idag på DN debatt ett sansat inlägg i turerna kring Lars Danielssons förehavanden under annadag jul. Hadenius skriver:
Han har hängts ut i medierna närmast som en seriemördare och hundratals journalister, jurister en kommission har försökt ta reda på sanningen om hans förehavanden.
Sanningsjakten har inte gällt varför UD och svenska myndigheter skötte sig så dåligt denna ödesdigra annandag. Det har inte handlat om statsministerns eget ansvar eller andra statsråds. Utan i centrum har stått vad denne Danielsson gjorde och inte gjorde på annandagen.
Danielsson har måhända inte skött sina uppgifter som han skulle och han kanske har ljugit. Han har nu också avgått. Men den stora frågan och det som borde vara viktigast i hela denna historia, nämligen myndigheternas agerande eller brist på agerande, har vi inte fått reda på.
Att högt uppsatta tjänstemän begår allvarliga fel och ljuger är förstås inte acceptabelt och om så är fallet bör de också ta konsekvenserna av sitt handlanden och lämna sin post, men det centrala här är väl ändå myndigheters krisberedskap. Eller?
Det framstår snarare som att media (jag tror medierna har varit mer intresserade av detta än läsarna) har försökt hitta tsunamins syndabock, vilket är absurt. Men det blir åtmistone smaskiga rubriker i flera månader.
Jag har hela dagen försökt komma på vilken infallsvinkel och vilka frågeställningar jag skulle kunna tänka mig om det ämne som min c-uppsats skulle handla om, men jag får nog tyvärr inse att det inte kommer att gå som jag hade tänkt. Så jag har skrotat den idén och nu vet jag inte vad uppsatsen ska handla om.
Måste tänka om, men det känns som jag står i en återvändsgränd utan möjlighet att ta mig tillbaka - ingår i processen antar jag. Men terminen har precis börjat så det finns ingen anledning till panik.
Läste Helle Kleins ledarkrönika i aftonbladet som handlar om en Sifo-undersökning som är beställd av Tidningsutgivarna. Sifo har frågat riksdagsledamöter hur de ser på yttrande- och tryckfriheten och de flesta verkar vara villiga att inskränka tryckfriheten.
Bland annat så tycker tre fjärdedelar av ledamöterna att den organistation eller det företag som lider skada av mediepubliceringen bör har rätt att få skadestånd.
Problematiskt, minst sagt.
Tryckfriheten sitter löst. Klein skriver något som jag tror är riktigt:
Det finns förstås anledning till journalistisk självkritik. Vi är för dåliga på att förklara och försvara tryckfrihetsförordningen. När vi gör övertramp och missbrukar vår journalistiska frihet riskerar vi också att försvaga förtroendet för tryckfriheten.
Ja, tryckfrihet kräver ett stort ansvar från medierna, ett ansvar som de lite för ofta slarvar med. Men jag tror dock inte, som riksdagsledamöterna, att inskränkningar är rätt väg att gå.
Så har man då haft registrering på universitetet idag. Det känns bra att börja igen (förmodligen kommer jag om några veckor att gnälla om hur jobbigt det är och hur skönt det skulle vara att få vara ledig). Nu åtestår att komma på ett spännande uppsatsämne, jag har en del idéer men de är fortfarande ganksa luddiga i kanterna.
Ryanair stämmer den brittiska staten på 3,3 miljoner pund på grund av den senaste tidens säkerhetåtgärder på brittiska flygplatser eftersom Ryanair anser att de förlorar pengar på dessa nya säkerhetsrutiner.
Michael O'Leary, the combative chief executive of Ryanair (vet inte hur den titeln ska översättas), säger till tidningen Guardian:
The DfT is undermining the credibility of UK airport security and pandering to the extremists by continuing to require these nonsensical and ineffective measures. The DfT has failed to explain how these measures add to or improve airport security (DfT står för Department for Transport).
Om Ryanair vinner målet ska pengarna doneras till välgörenhetsorgnistationen Orbis. Ryanair är det flygbolag som har mest att förlora på de nya säkerhetsrutinerna eftersom bolaget tidigare har uppmanat passagerare att hellre ta handbagage än att checka in bagage, på så vis kan Ryanair spara in på personal och förkorta tiden från det planen landar till att det lyfter igen. Kan man minska den tiden sparar man också in pengar och Ryanair eftersträvar att det från landning till start inte ska ta mer än 25 minuter.
Så på vilket sätt har säkerheten förbättrats på flygplatser? Är det åtgärder som man vidtagit effektiva? För inte kan det väl vara så att det bara är ett spel för galleriet?
Kan man spränga plan i luften med kemikalier som hälls i en dricksflaska för att kunna smugglas ombord? Nej, inte om vi ska tro den säkerhetsexpert som Guardian har talat med. Han säger att för att det ska vara möjligt - med de kemikalier som har nämnts i dessa sammanhang - att skapa en bomb så krävs det att kemikalierna blandas ombord på planet och att temperaturen på dessa kemikalier närmar sig fryspunkten. Sedan krävs det att kemikalierna får torka i några timmar innan det är möjligt att detonera den tillverkade bomben.
Det framstår alltså inte som så sannolikt att någon terrorist skulle kunna genomföra ett attentat med hjälp av denna metod. Det kan förstås finnas andra sätt, men det har ju talats en del om bomber i dryckesflaskor. Sen kan man ju undra varför ingen säkerhetsexpert tänkt på dessa metoder tidigare.
Kan inte någon begåvad journalist ta och gräva i hela den här historien om terroristerna som skulle spränga plan i luften?
Det finns fortfarande för mycket frågetecken och märkligheter och man vet ju inte vad man ska tro. Varje dag nu är det något plan som vänder tillbaka till flygplatsen eskorterat av militära stridsplan eftersom någon "uppträtt underligt" och "rotat i sina plastpåsar" eller haft skägg och så vidare in absurdum.
Det där valet är man mer än lovligt trött på nu. Har vi inte hört allt några gånger för mycket? Kan vi inte det där nu? Partiledarna och andra valarbetare måste vara less. Hur orkar de säga samma saker för den tusende gången? Jag är smått trött på det där och då kan ändå jag stänga av teven eller radion och ägna mig åt något annat. Jag gissar att politikerna inte kan det. Visst, det är deras jobb men jag är ändå nyfiken på att veta hur less de är.
Det kanske är för att det är fredag jag känner så. Man får ta helg helt enkelt. Köpa mat, en flaska vin och ordna en middag, koppla av, koppla ned och slappna av.
Jag är trött på tidningarna, trött på alla lögner, faktaslarvandet och halvsanningarna. Men jag hoppas ändå att det en dag, en vanlig dag, ska visa sig att det inte fungerar att hålla på med lögner och att vi får läsa artiklar och se nyhetsinslag som är baserade på fakta och som verkligen upplyser oss. Allt är inte skräp, det finns undantag som Richard Slätts artikel Skicka hem clownerna, som handlar om valrörelsen. Fyndig och bra, han kommer fram till en riktigt bra slutsats: Det är politikers åsikter och visioner som ska locka folk till valurnorna.
Allt det andra, som försöket att göra Fredrik och Filippa till vårt första presidentpar i TV4:s morgonsoffa, är bara kosmetika och har väldigt lite med politik att göra. Kanske har någon sneglat över atlanten och försökt efterapa, som i så mycket annat, de där amerikanerna. Men det är dömt att misslyckas för hur mycket vi än försöker så går det inte att göra allt som amerikanerna gör. Vi är trots allt inte i USA.
Det är, som sagt, fredag och även om det är grått och lite regnigt så ger jag fan i det och beger mig ut på stadens gator och torg. Allt i försöket att komma undan mediebruset, valsändningar på SVT, valtester på nätet. Jag kommer att smidigt undvika valstugor och partianhängare. Det kommer att krävas en del ansträngning men det är det värt. Nu vill jag tänka på annat en stund.
Dagens Nyheters skribent Dilsa Demirbag-Sten skriver en artikel som nu blivit kritiserad för att innehålla faktafel. Hon skriver att 98 palestinier blivit dödade av andra palestinier 2005, vilket Demirbag-Sten hävdar är fler än som dödats av Israeler. Demirbag-Sten baserar sina uppgifter från Palestinian human rights monitoring groups rapport från 30 December 2005.
DN har nu i eftermiddag lagt till ett inlägg till Demirbag-Stens artikel, där faktauppgifterna ifrågasätts.
Kollar man andra källor som männiksorättsorganistationen BTselem så får man fram helt andra siffror. Enligt BTselem så dödades 190 palestinier av isrelsika säkerhetsstyrkor 2005 och 15 palestinier dödades av andra palestinier.
Hittils i år så har enligt BTselem 29 palestinier dödats av andra palestinier och 342 palestinier har dödats av isreliska säkerhetsstyrkor.
Totalt har, sedan 29 september 2000 till 31 juli 2006, 3631 paletstinier dödats av israeliska säkerhetsstyrkor och 197 palestinier dödats av andra palestinier, enligt BTselem.
Det som är lite märkligt här är att Demirbag-Sten använder sig av gammal statistik som dessutom bara gäller för 2005. De något färskare uppgifterna säger oss en helt annan sak än vad vi får reda på i Dagens Nyheter.
Det är trots allt en markant skillnad på totala antalet dödade som BTselem presenterar och uppgifterna från 2005.
Den rolig och välskrivna artikeln Intelligensfria zoner i Expressen av Ann-Charlotte Marteus är väl värd en läsning. Artikeln handlar om mobilfria zoner i tunnelbanan.
Innförandet av sådana zoner är helt befängt. Om man inte tillåter folk att tala i mobilen när man åker tunnelbana kan man fråga sig om man inte också ska införa pratfria zoner. För vad är det som är så störande egentligen? Vad är skillnaden på att någon pratar i telefonen eller pratar med en annan passagerare?
För det är väl själva pratet som är orsaken till irritationen och då är det väl ingen skillnad på om pratet förs i mobilen eller mellan två personer på plats.
Marteus skriver om skyltarna som sitter i tunnelbanevagnarna:
Två visade streckgubbar som gick på vagnen på rätt, respektive fel, sätt aja, baja. En annan visade en övervakningskamera med texten För din trygghet. En tredje visade en överkorsad hund. Den sista: en överkorsad mobil. Det var en vagn för hund- och elallergiker med taskig motorik och terrorplaner.
Kan vi inte bara ta och förbjuda all kommunikation, ingen får tala med någon på allmän plats. Då kan ingen bli irriterad. Sedan tar vi och inför utegångsförbud efter 22:00 så blir det tyst och lugnt på kvällarna. Sätt upp övervakningskameror i varenda hem så säpo kan hålla koll på medborgarna.
The New York Times har anlitat journalisten Chandler Burr som ska börja skriva en kolumn där han recenserar parfym. På en fyrgradig skala ska nya och gamla parfymer bedömas, ungefär som filmrecensioner.
När man trodde att världen inte kunde bli konstigare så dyker sånt här upp. Nu återstår bara att se vilken svensk tidning som blir först med en parfymrecensent.
Bush erkände att Irak inte hade några massförstörelsevapen
Vid en presskonferens igår sa Bush att Irak inte hade några massförstörelsevapen och att Irak inte hade någonting med 11 september att göra. Bush sa:
Now, look, I didn’t -- part of the reason we went into Iraq was -- the main reason we went into Iraq at the time was we thought he had weapons of mass destruction. It turns out he didn't, but he had the capacity to make weapons of mass destruction.
En reporter frågar vad Irak hade med attacken på World Trade Center att göra. Bush svarar:
Nothing, except for it's part of -- and nobody has ever suggested in this administration that Saddam Hussein ordered the attack. Iraq was a -- Iraq -- the lesson of September the 11th is, take threats before they fully materialize, Ken. Nobody has ever suggested that the attacks of September the 11th were ordered by Iraq.
I december 2005 avslöjade The New York Times att Bush godkänt att den amerikansa säkerhetsbyrån NSA (National Security Agency) skulle få möjlighet att avlyssna telefonsamtal i jakten på terrorister. Detta godkännande innebar att NSA inte längre skulle behöva få godkänt från en domstol för att genomföra avlyssning, vilket man tidigare varit tvungen till.
Nyligen slog en amerikansk domare fast att detta avlyssningsprogram stred mot den amerikanska konstitutionen och beordrade att det ska avslutas.
Nu visar det sig att New York Times höll inne med avslöjandet i 14 månader. Vilket innebär att de hade kunna publicera uppgifterna före presidentvalet den 2 november 2004. Något som hade kunna påverkat valutgången.
Är det inte fler än jag som är trött på meningslösa opinionsmätningar? Eftersom det aldrig går att lite på resultatet kan man ju fråga sig om värdet av dessa mätningar. Enligt Aftonbladet så har opinionsmätningarna haft fel i de tre senaste valen. Aftonbladet skriver:
Junilistans 14 procent i valet till EU-parlamentet 2004 kunde inte förutspås i mätningarna inför valet. Inte heller att så många skulle rösta nej till EMU i folkomröstningen 2003.
Den enda uppgift dessa mätningar verkar fylla är att ge tidningar någonting att skriva och spekulera kring. Så vad är nyttan med opinionsmätningar? Siffror som säger ingenting, är det verkligen menigsfullt?
Aftonbladet publicerade idag en liten artikel som återger en artikel från den engelska tidningen News of the world. En tidning som i mina ögon inte framstår som den mest trovärdiga. Tidningen skryter om att man bland annat avslöjat David Beckhams och Sven-Göran Erikssons "affärer", jag gissar att de syftar på eventuella otrohetsaffärer och annat bekymmer dessa herrar haft i privatlivet.
Men hur det än är med det så citerar Aftonbladet tidningen och översätter:
Vi vet att 2003 kom 24 män från Storbritannien för att träna i ett al-Qaidaläger nära den afghanska gränsen, säger källan enligt tidningen.
Men i den engelska förlagan står det:
"We know that, since 2003, 24 men from Britain trained at an al-Qaeda camp on the Afghan border," he says.
Jag kanske är petig, men nog är det väl ändå skillnad på att det "2003 kom 24 män" och att det "sedan 2003 kommit 24 män". I Aftonbladet får man intrycket av att dessa män kom i grupp 2003 för att träna. Medan man i News of the world får reda på att det kommit totalt 24 män sedan 2003.
Det som ställer till problem med att spåra dem är att samtliga av männa uppges ha varit i Pakistan under falska namn. Nu tror man att de befinner sig i Storbritannien i väntan på order från sina ledare
När man läser Aftonbladet kan man här tro att det är underrättelsekällan som tror att terroristerna väntar på order men om man läser den engelska tidningen så inser man att det är journalisten som spekulerar:
"Sixteen of these are still missing. We have good information that they have all returned to the UK. But what is making it difficult to track these men is the fact that they all used fake names while they stayed in Pakistan."
The inference is obvious. That would mean 16 ‘sleepers'...terrorists, possibly suicide bombers, waiting to be activated in Britain.
Det är alltså journalisten som spekulerar i det andra stycket och inte den eventuella källan som säger så vilket är det intryck man kan få när man läser Aftonbladet.
Jag känner inte till tidningen News of the world särskilt väl, hade inte hört talas om den förrän idag, men den framstår vid en snabb koll som kanske inte den allra mest seriösa tidningen. Men jag kan förstås ha fel. Döm själva.
Johanne Hildebrandt skriver en bra kolum i Aftonbladet idag. Hon efterlyser en bättre utlandsbevakning. Hildebrandt skriver:
Globaliseringen gör att vi påverkas av vad som händer i världen, vare sig vi vill det eller ej. Att ha en bra rapportering där många olika, skickliga röster som berättar om vad som sker i omvärlden vore därför vara en självklarhet. Så varför är medierna ofta så osjälvständiga och leker följa John hellre än att hitta på egna idéer och vinklar?
Det kan man verkligen undra. Tänk vad mycket intressantare och lärorikare det vore om fler journalister var självständiga och mer ifrågasättande.
Läs också Jan Guillous kolumn där han uppmanar till att vara väldigt skeptisk angående rapporteringen kring terrorism. Guillou skriver angående det senaste terroristavslöjandet i England:
För medier är hotelserna snarare kommersiellt än politiskt betydelsefulla. Betänk att allt som stod i svenska tidningar skrevs av reportrar som inte hade en aning om vad som var sant - de hade ju bara i all hast skrivit av vad brittiska journalister hittat på. Men hotelser är säljande och lättare att fabricera - med kartor och sprängtecken och hela faderullan - än exempelvis undersökande journalistik.
Det är vid sådana här tillfällen vi verkligen behöver journalister som kan ifrågasätta vad som egentligen är sant och vad som är politisk propaganda. Men det är tyvärr allt för sällsynt.
Bonustips: se detta underhållande inslag från The Daily Show om CNN och skrämseljournalistik, mycket underhållande.
När nu socialdemokraterna lagt fram sitt valmanifest så blir jag återigen förundrad över moderaternas tal om bidragsparti. På vilket sätt skulle minskad a-kassa öka drivkrafterna att söka jobb? Jag är fullständigt övertygad om att de allra flesta arbetslösa helst har en anställning än att gå arbetslös. Varför ska den arbetslöse straffas? Det är väl bara bra om taket för a-kassan höjs. Det bästa är naturligtvis att de arbetslösa får jobb.
Det ska löna sig att arbeta brukar bl a Maud Olofsson säga. Det är klart det ska löna sig att arbeta och det lönar sig att arbeta. Det finns ytterst få som vill leva på bidrag, a-kassan är 80% av den tidigare lönen. Det är alltså skillnad på att arbeta och på att gå på bidrag. Hur skulle det kunna bli fler jobb genom att man minskar a-kassan? Det är en underlig logik.
Vi har en regering som använder ett begränsat utrymme till att ge mer ersättning till människor som tjänar bra för att de ska jobba mindre. Det vill jag i stället använda för att öka drivkrafterna, framför allt för dem som tjänar lite, att kunna jobba mer.
Höjt tak i a-kassan medför väl knappast att den som tjänar bra börjar arbeta mindre. Vad menar han egenligen med att "öka drivkrafterna, framför allt för dem som tjänar lite, att kunna jobba mer"? Menar han att en person som har ett dåligt betalt heltidsarbete ska skaffa ytterligare ett arbete? För övrigt har knappast den som arbetar heltid rätt till a-kassa.
Nej, talet om att det ska löna sig att arbeta är bara nys. Det lönar sig att arbeta. Samhället blir knappast bättre om vi gör det sämre för de som redan är utsatta.
Sedan återstår att se om dessa socialdemokratiska förslag blir verklighet. Det är inte alls säkert. Dessutom saknas någon ordentlig satsning på hur nya jobb ska skapas.
Enligt Lotta Gröning så flörtar socialdemotkraterna lite med alla. Hon menar att det är en desperat programförklaring. Hon säger på Aftonbladet:
Det är lättare att höja a-kassan än att ge människor nya jobb. Jag tycker att s driver en destruktiv valrörelse. De försöker köpa sina trogna väljare och så försöker de locka över barnfamiljerna.
Det ligger nog en del i detta. Jag tror också Gröning har rätt när hon säger att socialdemokraterna kommer att förlora valet om det bara blir höjda bidrag och ingen framtidstro.
Den före detta brittiska ambasadören Craig Murray skriver idag på comment is free på tidningen Guardians webb att vi ska vara mycket skeptiska kring vad som sagts om den påstådda terrorkomplotten som avslöjades förra veckan.
Murray menar att det ännu inte presenterats några bevis på att det förelåg ett sådant omedelbart hot för ett terrordåd. Han skriver att många av de som nu arresterats har varit övervakade i över ett år, och ingenting från denna övervakning har tytt på att det fanns något behov för att gå in och gripa de som nu sitter anklagade.
Craig Murray skriver att ingen av de anklagade terroristerna hade tillverkat någon bomb, köpt någon flygbilljett, en del av dessa personer hade inte heller skaffat något pass. Craig Murray skriver:
In all of this, the one thing of which I am certain is that the timing is deeply political. This is more propaganda than plot. More than 1,000 British Muslims have been arrested under anti-terrorist legislation, but only 12% have been charged. That is harassment on an appalling scale. Of those charged, 80% were acquitted. Most of the few convictions - just over 2% of arrests - are nothing to do with terrorism, but some minor offence the police happened upon while trawling through the lives they have wrecked.
Han menar att vi ska vara väldigt skeptiska över vad som sägs kring denna händelse, speciellt skeptiska till de politiker som nu försöker dra nytta av händelserna politiskt. Murray menar också att anledningen till att personer blev gripna just nu är på grund av politiska skäl och pekar på Blair och även Bush inrikespolitiska bekymmer.
Läs också Liza Marklunds intressanta krönika i Expressen.
Blev riktigt trött på valet, eller snarare, på allt som skrivs om valet. Det mesta är, om vi ska vara uppriktiga, rätt meningslösa utspel som mest handlar om att smutskasta den politiska motståndaren utan att själv behöva komma med någon konkret lösning.
Jag hörde centerpolitikern Staffan Danielsson tala om att han var oroad eftersom Lars Ohly inte vill ha privata sjukhus och skolor. Centerpolitikern menade att de luktade öststatssocialism och planekonomi. Samme politiker menade att det också var Vitryssland och Kuba som var de nya föredömena inom vänstern. Alltså, kom igen, är det inte lite löjligt att hålla på och slänga sådana omdömen till höger och vänster? Ingenstans hör jag Staffan Danielsson förklara varför det skulle vara bättre med privata vinstdrivande skolor.
Vore det inte bättre om politiker ägnade sig åt att förklara varför de anser att en sak är bättre än en annan, och inte bara slänga ur sig meningslösa fraser?
Alla tänkande människor inser ju att det som Staffan Danielsson säger inte är något annat än ett försök att smutskasta sina motståndare. Alla inser också att varken socialdemokraterna eller vänsterpartiet vill göra Sverige till ett Vitryssland eller ett Kuba.
Det finns säkert många fler exempel på politiska utspe0l, från alla sidor, som också är dumma, fåniga och irriteraden, och det kommer tyvärr att kommer fler sådana är jag rädd.
Jag hoppas dock verkligen politiker inser att det knappast kan vara till gagn för dem att göra sådana utspel och att de ägnar sig åt politik i stället för trams.
Fast vad vet jag egentligen? Det kanske just är så man ska göra för att vinna ett val. Vilket i så fall är mycket trist.
“Hizballah attacked Israel. Hizballah started the crisis, and Hizballah suffered a defeat in this crisis.” - George W Bush
Så kan tydligen sanningen se ut, i alla fall om man heter George W Bush och är amerikansk president. Att säga att Hizbollah har förlorat beror förstås på hur man definierar nederlag. Kanske kan det ses som ett nederlag för Hizbollah att de har stärkt sin ställning i mellanöstern. Från min horisont ser det mer ut som att Israel och USA har förlorat inlytande i regionen, men det kanske är så man definierar framgång. Israel verkar för övrigt inte uppnåt vad man eftersträvade när man började bomba.
Jag läser i Dagens Nyheter att Hizbollah genom att stå emot anstormningnen har orsakat en politisk kris i Israel. Ehud Olmert och hans partis ställning är osäker. Stödet för Olmert har under kriget minskat från 75 till 48 procent.
Det som är förlorare i denna konflikt är utan tvekan de civila som har dött eller som tvingats fly. Det är också tydligt att majoriteten av de omkomna är Libaneser som dött av Israeliska bomber.
Är det rimligt? Vad har Israel uppnåt för resultat med konflikten? Hur kan Bush hävda att Hizbollah led ett nederlag i denna konflikt?
Läs också den intressanta artikeln i The New Yorker av journalisten Seymour M Hersh om USA:s inblandning i konflikten.
Martin Jönsson som har bloggen om reklam och medier på SvD ställer idag en berättigad fråga: Vad ska vi med valaffischerna till? Det kan man ju verkligen undra. Vilken funktion har de idag? Jönsson skriver:
Varje valrörelse är det likadant: halvannan månad före valet släpps valaffischerna under jippoartade former, medierna rusar och rapporterar - och hyr in en reklamguru, konstnär eller kommunikationsexpert för att sätta betyg på årets skörd.
Det är kanske den enda funktion valaffischerna fyller. Reklamsnubbar och medier måste ju ha någonting att skriva om och det kanske är ett funktion så gott som någon.
Hur bra kommunikation är det med en affisch där man möts av en bild av en leende Göran Hägglund eller en halvbild av Fredrik Reinfeldt? Bidrar dessa egentligen till någon förståelse om vad partierna vill och står för?
I en viktig och intressant ledare skriver Expressen om vikten av att inte censurera och reglera internet. Expressen skriver:
Tillgång på fri information undergräver ickedemokratiska stater, men då kan inte heller demokratiska stater utöva censur över det fria nätet.
Expressen tar också upp några exempel på då det blir rent absurt med censurering. Som fallet med Blekinge tekniska högskola som införde ett filter i studenternas privat bostäder som skulle stoppa stunder från att komma in på porrsidor. Definitionen av porr var dessutom ganska lös så studenterna kom inte heller in på större dagstidningars hemsidor.
Att Blekinge tekniska högskola vill reglera vad vuxna människor ska kunna se i deras privata bostäder är mycket anmärkningsvärt. Jag kan till viss del förstå att skolar vill skydda barn från att komma in på olämpliga hemsidor även om det är en form av censur. Detta bör man å andra sidan kunna lösa på annat sätt. Men att reglera vuxna, myndiga studenter på det sätt som Blekinge tekniska högskola gjort kan aldrig vara acceptabelt.
Vad jag förstått så har högskolan inget sådant filter längre, men att man överhuvutaget övervägt att reglera vuxna människors förehvanden är i mina ögon mycket konstigt.
Det har äntligen börjat bli lite svalare här. De senaste veckorna har varit otroligt varma, lite för mycket för min smak. Nu är det precist så som man vill ha det. Det är varmt men man blir inte dränkt i svett för minsta lilla rörelse man gör.
Hösten börjar närma sig, man anar den runt hörnet. Ännu dröjer sommaren sig kvar, men det går mot kyligare tider.
Snart börjar jag min C-kurs och det ska bli intressant och roligt att få återgå till lite mer rutiner och förhoppningsvis kommer det att bli mycket läsning och kanske lär man sig ytterligare något nytt. En höst med C-uppsats och förmodligen ganska mycket suckande och slit med den, men det är som det ska vara.
I Dagens ETC skriver Henrik Lund ett tänkvärt debattinlägg om problemet med dagens syn på lönearbete och synen på den som inte har ett arbete. Henrik Lund skriver:
När människor tvingas leva för att arbeta och man skuldbelägger dem som står utanför arbetsmarknaden kommer vi få leva i ett ojämlikt samhälle som enbart värderar människor i pengar. Samhället hålls kvar i ett förlegat system som tvingar människor att tänka på de grundläggande överlevnadsbehoven och inte tillåter människor att förverkliga sig. Ett modernt samhälle måste för att utvecklas släppa taget om den oändamålsenliga värdegrunden ”pengar” och byta ut den mot ”människovärde”. Pengar har inget värde om inte människor gör något med dem. Därför måste vi erkänna människan som det primära värdet i samhället.
Vi måste få bort illusionen att pengar är en produktionsfaktor som ska generera pengar genom ränta utan att arbete utförs. Pengar blir då det betalningsmedel det borde vara. Minns att det bara är tre procent av kapitalägarna som verkligen tjänar på sitt kapital. Alla vi andra förlorar. Är det rättfärdigt att 97 procent av befolkningen ska förlora på ett system?
Man kan naturligtvis ifrågasätta det riktiga i ett system där endast tre procent tjänar på det. Att förändra detta handlar förstås om politisk vilja, men också om ekonomiska intressen som inte gärna ser en sådan förändring. Hur en sådan förändring ska gå till vet inte jag och det tar förmodligen väldigt lång tid att genomföra. Detta gör dock inte Lunds artikel mindre tänkvärd.
I ett försök att mota bort söndagstristessen började jag städa. Efter en stunds slit med dammsugare och trasor har jag nu tagit en paus, det blir väldigt svettigt att städa i denna värme.
Såg på morgonen paret Filippa och Fredrik Reinfeldt på Tv4, de hade ett märkligt inslag där reportern gick runt i Täby och frågade butikspersonal och boende om de träffat på någon av paret Reinfeldt. Om de brukade komma in och handla och annat meningslöst. Syftet var tydligen att visa att även politiker handlar mat, lämnar barnen på dagis och annat som "vanliga" människor gör. Mycket märkligt, vad skulle politiker annars vara om inte människor som gör saker precis som vem som helst av oss. Skulle de vara utomjordingar eller några slags supermänniskor? Det är väl självklart att de inte är det. Men på Tv4 verkade man förvånad över detta faktum.
Jag förstår att syftet från Reinfeldts håll var att visa upp en mer personlig och privat sida för att framstå som mänsklig och sympatisk. Det i sig är kanske inget att anmärka på. Fast jag kan ändå inte låta bli att tycka att det är oväsentligt att få veta någonting om en politikers privatliv. Det är trots allt viktigare med vad politikern gör som politiker, än om han är en bra far eller om han är sympatiskt. Även en sympatisk människa kan ha lite tveksamma idéer om hur politiken ska utformas.
Det märkliga påhopp som alliansen gjorde häromdagen på AMS och dess generaldirektör skriver idag Dagens Nyheter en delvis intressant ledare om. DN pekar på en viktig sak i sammanhanget: det är regeringen som beställer åtgärder och det är för AMS att utföra dessa. Att då som Maud Olofsson tala om korruption och dribblande med statistik istället för att tala om vad som bör åtgärdas är ohederligt och lågt. Som DN påpekar så kan inte AMS lastas för att 40 000 personer är i åtgärder i år, trots god konjunktur. DN skriver:
Centerledaren Maud Olofsson om någon borde veta det. Hon var sakkunnig i arbetsmarknadsdepartementet då regeringen Bildt beställde hysteriskt många platser i pysselsättningsprogram. Hela 240 000 människor ägnade sig åt alu, arbetslivsutveckling, eller någon annan verksamhet under Ams paraply, våren före valet 1994.
Det var inte Ams fel. Då heller. Men det var en grav felanvändning av skattemedel med samma motivering som socialdemokraterna nu har: "Aktivitet är alltid bättre än passivitet". Påståendet är stolligt. Det är faktiskt bättre att göra ingenting än att göra dumma grejer. Allra bäst är förstås att göra rätt.
Människor blir inte mindre arbetslösa för att de stoppas in i åtgärdsprogram som inte leder till någonting.
Däremot förstår jag inte hur det skulle kunna bli fler jobb om man avskaffar lagen om anställningsskydd, LAS, som DN anser att man ska göra. Hur kan otrygghet på arbetsmarknaden skapa fler arbetstillfällen? Det är en logik som inte riktigt går ihop.
Alliansen och även de andra pariterna får se till att rycka upp sig och tala om vad de faktiskt vill, istället för ägna sig åt påhopp på tjänstemän och myndigheter som inte kan göra så mycket annat än att följa det som politikerna beordrar. Sådana påhopp kan inte tolkas på annat sätt än att man inte har någonting av substans att komma med.
Var är den ideologiska debatten? Var är idéerna och visionerna? Var är diskussionen om vad man faktiskt vill göra?
Världen är galen just nu. Jag försöker förstå det som pågår. Men hur kan man förstå det? Jag ser siffrorna i en tidning: en miljon människor på flykt - var fjärde libanes. I en annan artikel står det: Över 1.011 mäniskor i Libanon har förlorat sina liv till följd av kriget. 118 israeler.
Där i svart på vitt står det som inte går att förstå. Siffror på ett papper som säger oss det vi helst inte vill tänka, det som vi inte riktigt vill veta av: det handlar om människor, det handlar om barn, det handlar om föräldrar, det handlar om han och om hon som inte kommer att uppleva en ny dag.
Enligt Human rights watch (HRW) använder sig den israeliska armén av klusterbomber och Hizbollah skjuter rakter mot civila områden, en del av dessa raketer har varit packade med metallkulor. "Dessa vapen kan inte skilja mellan militära och civila mål och får inte användas i civila områden", skriver HRW.
Israel varnade tidigare i veckan för att man skulle angripa samtliga fordon som rörde sig söder om Litanifloden efter som dessa kunde gömma raketer och militär utrustning. Ett sådant tillvägagångssätt är, enligt HRW, ett tydligt brott mot internationella humanitära lagar.
Detta måste få ett slut. Detta kan inte pågå längre. Det måste bli vapenvila, den verkar dock inte vara nära förestående. I onsdags sa Israels biträdande premiärminister Eli Yishai att det kan pågå i ytterligare 30 dagar.
The idealistic speechwriter is well-liked by just about everyone. He's known for his excellent writing, sense of humor, and tendency to be clutzy. Although being younger than the rest of the staff, he's often treated as so, much to his dismay.
Det borgerliga pariteledarna gick till hårt angrepp på AMS och de menar att man inte kan lita på AMS statistik om arbetslösheten. Maud Olofsson sa till Svenska Dagbladet:
Bylund levererar nu veckovis siffror som stödjer regeringen. Arbetslösheten sjunker säger han som ett mantra och det är ju inte så dumt att ha en så lojal generaldirektör.
Arbetslivsminister Hans Karlsson kommenterar i ett pressmedelande borgarnas utspel:
Högeralliansens grova utfall mot AMS saknar grund, är oförskämt och ovärdigt en seriös politisk debatt.
I samma pressmedelande säger Karlsson:
Fakta är dock att såväl AMS verksamhetsstatistik som SCB:s officiella arbetsmarknadsstatistik redovisas på samma sätt som den gjort i flera decennier, på samma sätt som den gjorde även under borgerliga regeringar.
Så vad ska man egentligen tro? Men hur det än är med den saken så är borgarnas utspel lite märkligt. Lars Leijonborg jämför AMS med en propagandacentral, det är väl ändå att ta i och det får väl finnas lite balans när politiker för fram kritik. Eller?
Den före detta New York Times journalisten Judith Miller säger i denna video att hon stödjer Josh Wolfs rätt att inte lämna ut sitt material till polisen.
Organisationen Reporters without borders kräver att Josh Wolf omedelbart försätts på fri fot. De skriver:
Sending this journalist to prison for protecting his material is both a serious violation of press freedom and a negation of the US constitution’s First Amendment
Göran Perssons förslag om att Sverige skulle stå värd för en internationell konferens för återuppbyggandet av Libanon fick, inte helt oväntat, kritik. Fredrik Reinfeldt är tror att Göran Persson bara försöker fly den inrikespolitiska debatten, detta enligt Svenska Dagbladet. Reinfeldt säger till SvD:
Det här kommer ju att slå ut en del av valrörelsen. Persson flyr lite grann till något annat, för att han kanske inte vill ha diskussionen om jobben och skolan och sjukvården.
Visst, det är inte helt oproblematiskt att något sådant annordnas under valrörelsen men nog tror jag att det går att kombinera. Perssons förslag är lovvärt men det återstår förstås att se om det blir av. Jag hoppas verkligen att det inte är som Reinfeldt säger att Persson försöker fly undan diskussionen det vore väldigt cyniskt i så fall.
Reinfeldt hävdar i artikeln att Norge är med i EU. Ibland blir det lite fel!
Har suttit och skrivit större delen av dagen, ja inte på bloggen alltså utan andra på annat håll. Så det kanske inte blir så mycket skrivet här idag. Nu ska jag stänga av datorn, äta mat och gå ut och se om hur det är i verkligheten. Det känns lite konstigt att hålla sig inomhus när det är sån här värme, även om det förmodligen är svalare inne. Men lite galet är det allt.
Jag dyker förmodligen upp här senare ikväll med nya krafter och ett leende på läpparna, eller nåt åt det hållet.
Tar vi demokratin för givet och riskerar vi att tappa respekten för den? Detta frågas på Dagens Nyheters ledarsida idag. DN skriver:
Demokratin är så självklar att den nästan glöms bort, den tas inte på allvar, blir ett skämtämne - och våra politiska aktiviteter inskränks till ett gnällande och gnölande.
Vad gäller "gnällandet och gnölandet" så är nog orskaten till detta, i stor utsträckning, media. Vilket DN är inne på och de skriver lite självkritiskt, vilket hedrar dem:
Till detta sakernas tillstånd har både vi i medierna och våra politiker bidragit, det ska erkännas. Vi i medierna, när vi kräver svar och besked om allt och alla trots att vi vet att det inte står i mänsklig makt att förutse framtiden. Våra politiker, när de ställer upp i pratshower och talar om allt utom vad de står för politiskt.
Det är verkligen problematiskt när politiker helst talar om annat än var de vill med sin politik. Vinner man verkligen väljare på att göra så? Om man gör det så är det ett problem. Ett demokratiskt problem.
Vi kanske har slöat till, som DN skriver, och tappat respekten för den representativa demokratin. Däremot ser jag inte riktigt, som DN verkar tycka, att Linda Rosings parti skulle vara ett demokratistk problem. Men visst är det ett bekymmer om personer startar partier bara för att det verkar vara en rolig grej.
Det är ett större problem om politiker inte klart och tydligt anger vilken politik man vill föra, eller vilka motiv man har med sin politik.
Så går ytterligare en dag mot sitt slut och vet inte om den gjorde mig så mycket klokare. Har varit hemma och gjort just ingenting. Har följt nyhetsflödet för att se vad som pågår på denna jord och onekligen är det mycket som händer. Nu börjar hjärnan vara lite överhettad och trött, men det kostar att ligga på topp!
Läste, i New York Times, om den amerikanska frilansjournalisten och bloggaren Josh Wolf som nyligen fängslades - i väntan på beslut om borgen - för att han vägrade att lämna en video han filmat vid en demonstration den 8 Juli 2005 till amerikanska myndigheter. Wolf ansåg att han som journalist har rätt att skydda sina källor och ville därför inte lämna över filmen till polisen. Detta ställer ju onekligen frågan om källskydd och yttrandefrihet på sin spets. I Sverige får företrädare från myndigheter inte efterforska om vem som lämnat uppgifter till media. Men i USA verkar det inte vara samma skydd för journalister. Till exempel satt New York Times journalisten Judith Miller tre månader i fängelse förra året, eftersom hon vägrade uppge sina källor då en CIA-agents namn blev läckt till media.
Efterforskningsförbudet gäller, om jag förstått saken rätt, inte för bloggare. Det skulle vara intressant att diskutera, något som Kulturbloggen tar upp, hur vi ska ha det i Sverige. Vilka regler och skydd gäller för svenska bloggare och deras källor?
Med anledning av att fyra svenska kärnkraftsreaktorer nu står stilla på grund av bristande säkerhet finns det stor anledning att verkligen diskutera kärnkraften och komma ifrån beroendet av kärnkraft. Dagens Nyheter har en lite speciell tankegång när de skriver:
Att säkerheten visade sig fungera, trots brister i systemen, kan inte vara ett argument för avveckling av en jämförelsevis miljövänlig energiproduktion. Snarare tvärtom.
Jämförelsevis miljövänlig energiproduktion. Ja, så länge ingen olycka händer. Dessutom finns väl fortfarande ingen lösning på hur kärnavfallet ska förvaras, men det verkar inte bekymmra DN utan man skriver:
Ser man till vad som faktiskt skedde i Forsmark så är det ju att säkerheten fungerade trots att delar av säkerhetssystemet inte gjorde det. Ingen olycka inträffade.
Är det inte väldigt allvarligt att delar av säkerhetssystemet inte fungerar? Det är naturligtvis bra att ingen olycka inträffade men hur kan vi vara säkra på att det inte finns fler konstruktionsfel som kan riskera säkerheten. Vi måste ha andra säkrare enerigkällor och kärnkraften är ingen långsiktigt hållbar energikälla. Vi kan inte, som DN förespråkar, utöka vårat beroende av kärnkraft eftersom det uppenbarligen är så säkert som man från anhängarnas sida (läs DN) vill framställa det som.
Denna incident visar tydligt på att den flera gånger påbörjade avveklingen av kärnkraften måste fortsätta.
Ingen olycka inträffade denna gång men kan vi vara hundra procent säkra på att det inte sker nästa gång?
Enligt DI halkar Sverige efter i "bredbandsligan". Danmark ligger i topp av de nordiska länderna. DI skriver:
Danmark är näst bäst i klassen och övriga Norden hänger med bra. Fast Sverige tappar. 43 procent av de svenska hushållen har bredband hemma.
Enligt Martin Olausson, analytiker på Strategy Analytics, säger i DI att detta beror på bristande konkurrens. Det kanske det gör men hur väl utbyggt är bredbandsnätet i Sverige?
Såg på Rapport igår där författaren Mian Lodalen kritiserade valet av Jan Guillou som talare på Pridefestivalen (24:47 min in i sändningen). Lodalen använde sig där av en rätt anmärkningsvärd argumentation, hon hävdade att valet av Guillou var fel eftersom han inte hade sagt eller gjort någonting för de homosexuella. Hon sa:
Det intressantaste av allt är vad han inte har gjort och vad han inte har sagt.
Ett märkligt resonemang. Så om man inte har sagt någonting eller inte gjort någonting så har man alltså fel. Jag ser ingen riktig logik i ett sådant resonemang, det enda som det visar på är att Mian Lodalen inte har något egentligt svar på varför Guillou skulle vara olämplig som talare, utan att hon av någon anledning inte uppskattar Guillou och därför är han inte lämplig.
Jag försöker inte försvara Guillou, det klarar han av själv, jag är inte heller intresserad av att lägga mig i själva diskussionen kring valet av talare, det är som jag ser det en intern angelägenhet för de homosexuella och festivalens arrangörer. Så den diskussionen lämnar jag åt andra. Det intressanta är hur man tydligen kan resonera när man anser att något är fel men inte har några argument.
Om man tar Lodalens resonemang i andra sammanhang så skulle det alltså innebära att en person som vill tala om, till eller för någonting inte kan göra det om han eller hon inte har sagt någonting i ämnet tidigare. Så om du inte har sagt någonting tidigare ska du alltså hålla tyst.
Blir det inte väldigt svårt att föra en debatt om man har ett sådant krav?
Det föreligger en stor risk att detta kan bli det gnälligaste inlägget som publicerats här, men jag kan inte låta bli. Jag har suttit de senaste timmarna och försökt skriva det tredje av fem PM som jag måste ha klara innan den 11 Augusti och det går just nu riktigt uselt, känner mig helt korkad. Får ingen riktig ordning på hur jag ska börja. Bläddrar i böcker för att hitta det jag behöver men ingenting går att använda. Tycker att det tar en förfärligt lång tid, jag vill vara klar med uppgifterna nu.
Äh, nu ska jag fixa lunch och försöka få min hjärna att fungera. Sen ska jag hugga in på böckerna och uppgifterna.
